Krönika

|

Aktier ger inte mer än 5% per år

Långsiktigt sparande i aktiefonder kommer knappast att ge mer än 5 procent per år realt, vilket gör låga kostnader avgörande. Dyra aktiefonder med årlig avgift över 2 procent kommer i snitt att halvera avkastningen jämfört med världsindex.

En avgörande fråga för fondsparare, särskilt deras pensionssparande, är hur hög avkastning som är rimligt att räkna med att aktiefonder ger långsiktigt. För att hitta ett bra svar finns olika metoder, de två vanligaste är att granska historiska resultat och att göra en framtidsprognos baserat på aktievärderingen idag och grundläggande ekonomiska samband.


5 procent per år


De framtidsprognoser jag läst om de senaste åren har varit mer eller mindre dystra, vilket beror på att den branta börsuppgången fram till början av 2015 gjort att aktiekurserna är höga i förhållande till börsföretagens vinster plus att vinstmarginalerna redan är stora. Även om den ekonomiska tillväxten fortsätter så kan därför aktier totalt inte ge mer än BNP-tillväxten plus aktiernas direktavkastning. Justerat för inflationen blir mellan 2 och 5 procent per år kvar under de närmaste 20 åren, beroende på om kalkylen är optimistisk eller pessimistisk.


En summering av historiska fakta är den andra metoden och den mest ambitiösa studien görs av tre forskare vid London Business School: Elroy Dimson, Paul Marsh, Mike Staunton. Sedan några år sponsras de av Credit Suisse och den senaste upplagan av deras ”Investment Returns Yearbook” publicerades den här veckan. I genomsnitt för 23 länder är deras resultat tydliga, både räknat sedan år 1900 och under de senaste 50 åren så har aktier i snitt givit lite drygt 5 procent real avkastning per år.


Mer än 5 procent per år ska vi alltså inte räkna med, vilket gör det väldigt viktigt att hålla ned kostnaderna. Aktiefonder som kostar över 2 procent per år kommer att i snitt långsiktigt bara att ge ungefär hälften av den möjliga avkastningen från världsindex till spararna (avbränningens storlek ökar på lång sikt eftersom de pengar som försvinner i avgifter inte ger någon avkastning, vilket kallas ”Spill” i Morningstars verktyg Kalkyl).


80 dåliga år i Sverige


Svenska aktiesparare kan tycka att 5 procent per år verkar extremt lite, eftersom Stockholmsbörsen de senaste 37 åren har skämt bort oss med betydligt högre avkastning. Men å andra sidan var värdeutvecklingen dessförinnan bland de sämsta i världen. Under perioden 1900-1940 gav svenska aktier nästan ingen avkastning alls justerat för inflationen, vilket beror på två dramatiska börsras 1917-1921 och 1930-32 och svag värdeutveckling därikring. 1940- och 50-talen gav bra avkastning, men följdes av ytterligare 20 dåliga år fram till 1980.


Liknande långa dåliga perioder i andra länder visar att risktagandet på aktiemarknaden är stort och är ett starkt argument för att sprida risktagandet globalt. Å andra sidan minskar förstår möjligheten till riktigt hög avkastning ju fler aktiebörser som ingår, så det är frestande att försöka spå rätt, men det senaste året många oväntade händelser visar hur svårt det är att förutse framtiden.


Ny statistik 1900-1918


En viktig förändring i statistiken för Sverige jämfört med tidigare är att Dimson, Marsh och Staunton förra året började använda en ny källa för den första perioden 1900-1918. Tidigare har de använt en uppskattning publicerad av Affärsvärlden, som främst är baserad på värdeutvecklingen för den då dominerande aktien Gränges.


Nu används ett nytt börsindex för perioden som konstruerats av forskarna Gernandt, Palm och Waldenström. Det publicerades första gången 2012 och ingår i den fascinerande boken ”House Prices, stock returns, national accounts, and the Riksbank balance sheet 1620-2012” som gav ut 2014 (mer om den i ”Tre böcker som gör dig klokare”, länk ovan till höger).


Effekten är dramatiskt. I tidigare skattningar av Stockholmsbörsens utveckling under 1900-talet var avkastningen under de första tjugo åren hög, vilket gav ett indexvärde 1920 som var nästan 10 gånger större. Nu med hjälp av en mer noggrann och rättvis beräkning vet vi att värdeutvecklingen var återkommande dålig.


Riskpremien jämfört med statsskuldsväxlar var över 10 procent bara under tre kalenderår fram till slutet på första världskriget (1910, 1915 och 1916), medan den var negativ under sju år (1901, 1902, 1907, 1908, 1913, 1914 och 1917). Och den ekonomiska katastrofen följde direkt efter kriget då aktieägarna förlorade mer än 20 procent fyra år i rad (1918, 1919, 1920 och 1921). Tydligt är att Sveriges börsnoterade företag gjorde hyfsat bra vinster tack vare att Sverige var neutralt under första världskriget, men sedan hade väldigt svårt att ställa om till fredsekonomin.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,3 -0,1 -0,3 16:04
Frankfurt (DAX30)
0,6 1,1 0,8 16:05
London (FT-SE 100)
0,8 0,3 0,0 15:05
Paris (CAC 40)
0,3 0,8 0,6 16:05
Tokyo (TOPIX)
0,7 0,6 0,7 stängt
New York (S&P 500)
0,1 0,1 -0,4 10:05
New York (NASDAQ 100)
0,1 0,1 -0,4 10:05
Moskva (RTS)
-0,2 -0,2 -0,5 17:05
Hong Kong (HANG SENG)
0,3 0,3 0,5 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
-0,2 -0,3 0,1 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
0,7 -0,3 -0,5 15:05