Krönika

|

Svårt överlista avkastningsgapet

Svenska fondsparare har lyckats bra med köp och försäljningar i vissa fonder, men dåligt i andra. Det är svårt att hitta en förklaring som hjälper till att hitta rätt, skillnaden verkar främst vara hur snabbt avkastningen har vänt nedåt.

Fondspararna i Europa har i snitt fått 0,34 procent lägre avkastning per år än fonderna de sparar i. Det visar en studie gjort av Morningstar som jag skrev om för tre veckor sedan i ”Nu studie visar dold kostnad för fondbyten”.


Fondernas avkastning redovisas normalt som värdeförändringen hos ett fast belopp som sattes in vid mätperiodens början. Men fondsparare gör uttag och insättningar så att det kan finnas mer pengar i fonden under delperioder då den går extra bra, eller tvärtom. Spararnas vägda avkastning visar genomsnittet av fondens månadsavkastningar vägt med hur mycket kapital som fanns i fonden den månaden. Den kapitalvägda avkastningen minus fondens snittavkastning kallar Morningstar för ”avkastningsgapet”.


Finns något mönster?


Men en fråga har återstått att besvara, nämligen om det finns något mönster i fondernas avkastningsgap som kunde göra att fondsparare kan hitta de fonder där fondbyten har lönat sig. Den här veckan har jag försökt hitta svaret.


Bland 734 fonder registrerade i Sverige finns 479 som har avkastning 5 år, men av dessa är det bara 297 som Morningstar har tillräcklig information om för att kunna beräkna spararnas avkastning. För att kunna beräkna spararnas avkastning så behöver Morningstar ha fonden förvaltade kapital varje månadsskifte i 60 månader och tyvärr är det ofta svårt att få fondbolagen att både skicka historiska siffror och att rapportera aktuellt värde varje månadsskifte. Tabellen nedan visar de tio svenska fonder som har störst positivt avkastningsgap:




Här har spararna prickat rätt
Avkastning 5 år till 31 okt 2016
% per år:
Fondernas namn
Ovägt =
fondernas
snitt
Vägt =
spararnas
avkastn
Skillnad,
%-enh
per år
Atlant Sharp 5,5 11,5 6,0
Cliens Sverige 13,2 18,7 5,5
Granit Kina 130/30 3,2 6,2 3,0
Länsförsäkringar Tillväxtm Aktiv 5,1 8,0 2,9
AMF Aktiefond Småbolag 20,2 22,8 2,6
AMF Aktiefond Sverige 13,6 16,1 2,5
Nordic Equities Sweden 11,7 13,9 2,2
Skandia Time Global 24,5 26,5 2,1
Danske Invest Sverige 10,8 12,9 2,1
Swedbank Ethica Sverige Mega 12,3 14,2 1,9
Snitt alla 297 fonder 10,1 9,7 0,3


Allmänt sett har fonderna under perioden från 31 oktober 2011 till 31 oktober 2016 levererat bra avkastning, i snitt 10,1 procent per år. Spararnas vägda avkastning har varit något lägre, i snitt 9,7 procent, vilket också är bra, och avkastningsgapet är i snitt 0,34 procent per år. Det är exakt samma skillnad som totalt i Europa, vilket visar att mönstret att majoriteten sparare köpt och sålt vid fel tillfällen är stabilt. Ungefär samma typ av fonder finns i nästa tabell, de där spararna har lyckats sämst:



… men här har de köpt och sålt fel
Avkastning 5 år till 31 okt 2016
% per år:
Fondernas namn
Ovägt =
fondernas
snitt
Vägt =
spararnas
avkastn
Skillnad,
%-enh
per år
Nordea Indexfond Sverige 12,4 9,3 -3,1
Danske Invest Global Index 15,9 12,8 -3,1
Carnegie Indienfond 14,6 11,2 -3,4
Indecap Guide Sverige 14,5 11,1 -3,4
SEB Asienfond ex-Japan 8,9 5,5 -3,4
Handelsbanken Japanfond 13,8 10,2 -3,6
Handelsbanken Europa Tema 10,1 6,2 -3,9
Swedbank Sweden High Div 16,7 12,7 -4,0
Handelsbanken Läkemedel 20,7 15,1 -5,7
Sensor Sverige Select 15,4 7,1 -8,3
Snitt alla 297 fonder 10,1 9,7 0,3


Jag har letat mönster i historiken för att försöka hjälpa till med vägledning vilka fonder som det lönar sig bäst att vara aktiv i. Men det har varit svårt. Svaga tendenser finns, som att fondspararna oftare har lyckats bra med Sverigefonder och att det bland fonderna med störst negativt avkastningsgap är större andel fonder som tillhör de fyra svenska storbankerna. Men nästan ingen av dessa skillnader är tillräckligt tydlig för att vara statistiskt säker.


Den tydligaste skillnaden jag har hittat mellan fonder med positivt och negativt avkastningsgap är hur snabbt avkastningen vänder nedåt. Det hänger ihop med att de två bästa åren under 5-årsperioden är 2013 och 2014, därefter har fondernas avkastning i snitt varit mindre än hälften så hög. Och bland de fonder där aktiva fondsparare lyckades bäst började avkastningen falla redan 2014, medan den ofta fortsatte att stiga bland fonderna där avkastningsgapet var mest negativt.


Alltså hade fondspararna längre tid på sig att byta bort vissa fonder och de aktiva spararna lockades att byta till de fonder som fortsatte klara hög och stigande avkastning. När sedan aktiemarknaderna vände tvärt nedåt i april 2015 så hade pengar flyttats till fonder som nyligen hade spurtat uppåt, vilket gjorde att dessa innehöll mer pengar nära toppen och fick negativt avkastningsgap. Tvära nedgångar gör att fondspararna förlorar.


4 regler


Detta mönster är svårt att utnyttja till någon fördel, eftersom det bara är i efterhand som det går att se vilka fonder som råkade ha hög positiv avkastning strax innan en topp i börsutvecklingen generellt. Min slutsats är att det inte verkar finnas någon genväg, det är bättre att hålla sig till de 4 regler som jag skrev om för tre veckor sedan i ”Så kan du tjäna på avkastningsgapet” (länk ovan till höger).

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,3 0,6 0,3 15:40
Frankfurt (DAX30)
-0,1 0,4 0,1 15:40
London (FT-SE 100)
-0,3 -0,1 -0,3 14:40
Paris (CAC 40)
0,1 0,4 0,2 15:40
Tokyo (TOPIX)
-0,3 -0,3 0,6 stängt
New York (S&P 500)
0,0 0,0 -0,1 09:41
New York (NASDAQ 100)
0,3 0,3 0,2 09:41
Moskva (RTS)
0,8 0,8 0,5 16:40
Hong Kong (HANG SENG)
-0,4 -0,3 0,1 16:09
Bombay (BSE SENSITIVE)
-0,4 -0,6 -1,0 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
0,3 0,2 0,5 14:40