Krönika

|

Klen avkastning från guld

Ta en rejäl titt på diagram som visar utvecklingen de senaste 50 åren innan du spekulerar i guld eller guldfonder. Vanliga globalfonder har varit en mycket bättre placering. Och möjligheten att starta nya guldgruvor talar mot guld även i framtiden.

Under sommaren har guldpriset stigit brant, från 1300 till 1500 dollar per troy ounce. För ett år sedan var läget annorlunda, då kostade guld 1200 dollar per ounce och priset hade haft en fallande trend i sju år, ända sedan en topp över 2000 dollar i slutet av år 2011.


Dessutom har dollarkursen stigit ytterligare, från 9 kronor för ett år sedan till i snitt 9,70 hittills under september. Tillsammans gör det att guldpriset i kronor har stigit med 35 procent på ett år.


Ännu mer har andelskurserna för branschfonder som köper aktier i guldgruvor stigit. De två PPM-fonderna Amundi Global Gold Mines och Blackrock World Gold har stigit över 60 procent jämfört med i september förra året. Och de senaste tre månaderna har de i snitt stigit 23 procent, mer än någon annan PPM-fond.


Diagram 50 år


Internt är dock fullt av diagram som visar att värdeökningen i ett längre perspektiv fortfarande är klen. Guldpriset var länge reglerat på en nivå som i dagens penningvärde motsvarar knappt 300 dollar per ounce, men när priset släpptes fritt i början av 1970-talet steg det på grund av spekulation och hög inflation till en topp nästan tio gånger högre 1980. Priset då var som mest 850 dollar, vilket justerat för inflation är dubbelt så högt som idag.


Därefter backade guldpriset under över tjugo år och kring år 2000 var det nere kring 300 dollar per ounce, nästan lika billigt som den reglerade prisnivån trettio år tidigare. Detta är ett rimligt pris, eftersom produktionskostnaden i de största guldgruvorna historiskt har legat på den nivån.


Från 2003 till 2011 skedde nästa branta prisökning. Förklaringen till uppgången verkar vara en kombination av ökad efterfrågan i Indien och Kina, minskad produktion i Sydafrika och spekulation i fortsatt värdeökning som gynnades av finanskrisen och de låga räntorna därefter. Ännu en topp passerades som sagt 2011 och trots det senaste årets revansch har både guld och aktier i guldgruvor fortfarande haft dålig värdeutveckling jämfört med andra riskabla placeringar som bostäder och aktier sett över de senaste 10, 20, 30, 40 och 50 åren.


Skydd mot krig


Ett separat argument för guld är att det ger skydd mot elände som krig och statsbankrutt. I till exempel Tyskland på 20-talet eller i Argentina de senaste årtiondena har guld varit ett skydd mot förödande inflation. I värsta fall går det att bära med sig när du flyr landet. Kanske tycker många ägare att ökad trygghet har ett stort värde, tryggheten är en slags avkastning som gör dem nöjda.


Men på lång sikt är den historiska erfarenheten tydlig: avkastningen generellt från aktier, till exempel via en globalfond, har varit mycket högre. Tryggheten som guld ger är i längden väldigt dyr. För att förstå problemen med att spekulera i guld är det viktigt att skilja på fysiskt guld, derivat och aktier i guldgruvor. Fysiskt guld till exempel guldmynt ger fördelen att värdet inte är beroende av någon bank eller liknande, men den stora nackdelen att det kostar extra att förvara säkert (bankfack eller kassaskåp plus försäkring).


Ägande via derivat, vilket enklast görs via en börshandlad ETF som placerar i råvarukontrakt eller andra terminer, undviker mycket av förvaringskostnaderna. Men å andra sidan ger en finansiell placering inte alls samma trygghet vid en kris. Och både fysiskt guld och ägande av råvaran via derivat ger nackdelen att ägandet inte alls ger någon ränta eller annan löpande utdelning.


Detta är huvudargumentet för att istället investera i guldfonder, som äger aktier i företag som driver guldgruvor, vilka kan ge avkastning både genom att de säljer guld och genom att deras vinst blir större om guldpriset stiger. Skillnaden är att företag som äger guldgruvor kan tjäna pengar på sin försäljning även då guldpriset sjunker. Fast å andra sidan kan till exempel strängare miljökrav göra att en guldgruva faller i värde trots att guldpriset stiger.


För lite guld


Ett vanligt argument för guld är att det måste bli mer värdefullt eftersom det finns så lite i världen per person, för i takt med att människor globalt når högre levnadsstandard kommer de att vilja äga mer värdefulla saker. Men ett krux med guld är just att det finns alldeles för lite för att fungera som global valuta – med 8 miljarder människor i världen finns det bara 23 gram utvunnet guld per person, värt ungefär 11.000 kronor. Dessutom är det riskabelt med en valuta som är så lätt att stjäla.


Ett tänkbart motargument är att om en stor del av mänskligheten ändå väljer att flytta mer av sitt sparande till guld, så kommer priset att stiga brant och guldet kan därmed lagra ett tillräckligt värde. Haken med detta är dock att produktionskostnaderna i guldgruvor på sikt begränsar den möjliga prisuppgången, för ett drastiskt högre guldpris skulle resultera i en lika drastisk ökning av antalet guldgruvor som blir lönsamma.


Effekten av ett väldigt högt guldpris skulle därmed bli att mänskligheten skulle lägga en stor del av sina resurser på guldgruvor tills guldpriset föll tillbaka (liknande den branta ökningen av världens energikonsumtion som gick till datorer som utvann Bitcoin, när de blev väldigt dyra). Samhällsekonomiskt sett vore detta inte rimligt och det verkar troligt med politiska ingripanden för att hindra extremt höga guldpriser.


Fallande råvarupriser


Kopplingen till produktionskostnaden i guldgruvor är också problematisk för att den långsiktiga trenden hos råvarupriser generellt är fallande jämfört med lönerna. Tekniska framsteg och ökad andel tjänster i ekonomin gör att även en råvara som guld borde stiga mindre i pris än de genomsnittliga lönerna.


Fortfarande kan det visa sig mer lönsamt att äga guldgruvor, via till exempel PPM- fonder som köper aktier i denna typ av företag, eftersom börsföretag även fördelar sina vinster till ägarna. Men den historiska erfarenheten är att guldfonder svänger kraftigt i värde och att den höga risken hittills inte alls har kompenserats av högre avkastning.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,6 0,4 0,6 stängt
Frankfurt (DAX30)
0,1 0,1 0,4 stängt
London (FT-SE 100)
-0,1 -0,1 0,1 stängt
Paris (CAC 40)
0,1 0,1 0,2 stängt
Tokyo (TOPIX)
0,6 0,8 1,2 stängt
New York (S&P 500)
0,0 0,0 0,7 16:20
New York (NASDAQ 100)
0,0 0,0 0,6 stängt
Moskva (RTS)
0,1 0,1 0,3 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
-1,2 -1,2 -1,1 14:28
Bombay (BSE SENSITIVE)
-0,8 -0,8 -0,8 11:58
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-1,2 -0,4 -0,2 stängt