Marknadskommentar

|

Konstanta risker är mer osynliga

Läkemedelsfonder är ett bra exempel på en investering som ser trygg ut därför att efterfrågan har växt stabilt, men där politiska reformer i USA helt kan ändra spelreglerna. Se upp med en skev syn på risk.

Riskspridning är den grundläggande fördelen med fonder, eftersom spridningen i värdeutveckling gör att genomsnittet hos alla aktiekurser globalt är mycket mer stabilt än de flesta enskilda aktiekurser. Därför är det logiskt att i första hand investera i en global aktieportfölj, samt justera risknivån separat (högre risk med belåning, lägre risk genom att en del av kapitalet placeras i räntefonder).


Alltså är det naturligt att 919 miljarder kronor är placerat i globalfonder, av de totalt 2491 miljarder som svenska sparare per 30 april ägde via aktiefonder enligt Fondbolagens Förenings statistik. Men det mesta av övriga 63 procent sparandet i aktiefonder finns i betydligt smalare fonder.


Smala fonder


Ett exempel är fonder som placerar på börsen i ett enda land. Sverige är klar populärast, men både Indienfonder, Japanfonder, Kinafonder och Rysslandsfonder redovisas separat i statistiken. Spelare och spekulanter lockas av möjligheten att själv kunna pricka vinnare och aktiefonder med smal inriktning ger större osäkerhet om den framtida avkastningen. Fördelen är chans att tjäna mer pengar om fondens aktier värderas upp, men baksidan är större känslighet för specifika risker som gäller enskilda länder eller branscher.


Ett annat exempel är att 127 miljarder kronor finns i branschfonder, varav ungefär en femtedel i läkemedelsfonder. Varför välja en så smal inriktning som enbart aktier i företag som tillverkar läkemedel eller liknande tjänster till sjukvården?


En förklaring kan vara rådgivare som påstår att just läkemedelsfonder är en säkrare placering än globalfonder, med argumentet att människor alltid kommer att behöva mediciner och sjukvård. Det stämmer att försäljningen av läkemedel normalt är okänslig för den ekonomiska konjunkturen, och dessutom ökar medelåldern i de flesta länder vilket talar för ökad efterfrågan.


Skev syn på risk


En annan förklaring är en skev syn på risk. Som mått på hur stora fondernas risktagande är använder fondbranschen standardavvikelsen hos fondens historiska avkastning, alltså hur mycket avkastningen under enskilda veckor eller månader har avvikit från snittet. Detta är rimligt eftersom rangordningen mellan fondkategorier baserat på deras standardavvikelse är hyfsat stabil. Till exempel så har Indienfonder tidigare svängt ovanligt kraftigt i värde och när det inträffar någon ny global kris brukar de återigen vara bland de som reagerar mest.


EU-reglerna för faktabladen KIID gör att fondbolagen delar in fonderna i olika riskklasser baserat på fondernas standardavvikelse de senaste 5 åren. Men det är en ganska kort tidsperiod, just nu råkar det ha varit hyfsat goda tider ända sedan maj 2013 och värdeutvecklingen på de flesta marknader har varit hyfsat stabil. Så behöver det inte alls bli de kommande 5 åren.


Och för att en risk överhuvud taget ska synas i fondernas standardavvikelse behöver antingen händelsen som marknaden fruktar inträffa ibland, eller också behöver risken variera beroende på händelseutvecklingen. Jordbävningar inträffar ibland och risken för krig varierar beroende på hur väl politikerna lyckas hantera konflikter mellan länder.


Konstanta risker


Men det finns även risk för händelser som är mer osannolika och inte har inträffat på väldigt länge, till exempel väldigt stora naturkatastrofer (mer om detta i ”Tål din aktiefond en jordbävning i Kalifornien?”). Andra risker är mer troligt att de kommer att sänka börsföretagens vinster, även om vi inte vet exakt när eller hur mycket, till exempel omställningen till en energiförsörjning med lägre andel fossila bränslen. Men dessa risker fångas dåligt av måttet standardavvikelse, eftersom de mer är en konstant belastning.


Hur mycket risk aktiefonder tar att drabbas av sitt beroende av koldioxidutsläpp redovisar Morningstar sedan några veckor med en ny märkning kallad ”Låg CO2 risk”, som baseras på beräkningar av hur stor risk deras innehav av aktier ger att drabbas av en omställning till en ekonomi med betydligt lägre koldioxidutsläpp (mer om detta i ”Nytt mått på fonders CO2-risk”, länk ovan till höger). Och den bransch som är bäst på denna typ av hållbarhet är läkemedelsföretag, så just denna risk kan fondsparare minska genom att placera här.


Fast ett exempel på motsatsen, en ovanligt stor risk som läkemedelsfonder tar men som inte fångas av svängningarna i värdeutvecklingen, är den politiska risken i USA. En majoritet av de största läkemedelstillverkarna är amerikanska och ofta kommer mer än hälften av vinsterna från USA. Länge har amerikaner både konsumerat mycket läkemedel och betalat ovanlig höga priser, vilket beror på svagare myndighetskontroll. Diverse skandaler har orsakat återkommande krav att politiskt begränsa branschens vinster. Hittills har lobbyister i Washington lyckats stoppa denna typ av reformer, men hotet finns kvar som en konstant politisk risk.

Läs fler kommentarer i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-2,0 -1,9 -2,0 13:07
Frankfurt (DAX30)
-0,3 -0,5 -0,6 13:08
London (FT-SE 100)
0,1 -0,1 -0,2 12:08
Paris (CAC 40)
-0,9 -1,0 -1,2 13:08
Tokyo (TOPIX)
-0,7 -0,7 -0,3 stängt
New York (S&P 500)
-1,4 -1,4 -0,6 16:48
New York (NASDAQ 100)
-2,2 -2,2 -1,4 stängt
Moskva (RTS)
-0,3 -0,3 -0,4 14:08
Hong Kong (HANG SENG)
0,5 0,5 1,4 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
-1,2 -0,9 0,5 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,4 -0,3 -0,3 12:08